I internationella jämförelser lyfts Sverige ofta fram som ett av världens mest jämställda länder. Vi var tidiga med reformer som gav kvinnor större frihet och självständighet. Kvinnlig rösträtt, goda möjligheter till utbildning och arbete, individuell beskattning, utbyggd barnomsorg och en generös föräldraförsäkring är bara några exempel på sådana reformer. Många av dessa reformer dröjde betydligt längre i andra länder, om de har alls införts.
Jämställdheten är dock inte ett tillstånd som en gång för alla uppnås, utan ett jämställt samhälle behöver hela tiden utvecklas och underhållas. Isabelle Galte Schermer har lång erfarenhet av att arbeta med ekonomi och arbetsmarknad utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hon menar att de ekonomiska förutsättningarna för svenska kvinnors och familjers ekonomi idag är god.
– Ekonomisk frihet byggs genom möjligheten att arbeta, göra karriär och försörja sig själv. Den möjligheten är hög i Sverige, och det stärker den ekonomiska egenmakten. Svenska kvinnor är välutbildade, har goda möjligheter att göra karriär och kombinera familj med yrkesliv, vi jobbar mer heltid och innehar en större andel av chefspositionerna än tidigare.
Samtidigt är hon tydlig med att vi ännu inte är i mål riktigt överallt. Det finns fortfarande stora skillnader i män och kvinnors val och prioriteringar i livet, vilket till exempel går att se i utbildnings- och yrkessegregering, deltidsarbete och uppdelning av föräldraledighet.
Det till trots är Sverige ses som ett internationellt föredöme på jämställdhetsområdet, menar Galte Schermer, och betonar att vi ligger decennier före många andra länder, både i policy och vårt sätt att tänka.
– Mycket av det vi ser som självklart i Sverige är fortfarande inte en självklarhet på andra håll. Det gäller till exempel barnomsorg, föräldraledighet och individuell beskattning. Frankrike gick över från sambeskattning först förra året, medan Belgien och Tyskland fortfarande har det kvar! I många länder kostar barnomsorg tiotusentals kronor mer i månaden än den gör i Sverige och föräldraledigheten fördelas ojämnt. I Belgien har mammor fyra månaders betald föräldraledighet medan pappor har 20 dagar.
Resultaten av de svenska jämställdhetsreformerna är tydliga i statistiken.
– Sverige rankas högstt på många områden, bland annat som det bästa landet för arbetande kvinnor, för att bryta glastaket och för andelen kvinnor i chefspositioner. I dag är omkring 45 procent av alla chefer i Sverige kvinnor, vilket innebär att vi i princip har uppnått en jämn könsfördelning i ledarskapet.
Samtidigt betonar hon att det fortfarande finns stora jämställdhetsutmaningar också i Sverige.
– Det kanske låter deppigt när man säger det, men jag tror aldrig att jämställdheten är någon vi kan bli helt klara med. Samhället förändras hela tiden. Nya branscher växer fram, arbetsmarknaden utvecklas och då uppstår också nya utmaningar.
Kultur och svårförändrade normer är bland de största utmaningarna för ekonomisk jämställdhet idag, menar Galte Schermer.
– Kvinnor arbetar oftare deltid, vabbar och är föräldralediga under en längre tid. Många tänker inte på att deltidsarbete påverkar betydligt mer än månadslönen. Det påverkar möjligheten till karriär, kompetensutveckling och pension, det vill säga den ekonomiska utvecklingen genom livet. Därför behöver vi bli bättre på att prata om vilka konsekvenser olika livsval faktiskt får.
Ett område där Galte Schermer ser att Sverige halkar efter när det gäller jämställdheten är inom företagande. Jämfört med andra områden där Sverige ligger i topp i rankningar så underpresterar vi när det kommer till kvinnors företagande, där vi rankas sämre än många andra EU-länder.
– Jag tycker att en av de viktigaste och mest dagsaktuella jämställdhetsfrågorna handlar om förutsättningarna att driva företag i kvinnodominerade branscher, framför allt inom välfärdssektorn. Den offentliga debatten är ofta kritisk mot privat företagande där och det gör att vi riskerar att gå miste om kvinnors innovation, tillväxt och konkurrenskraft.
– Det finns idag en osäkerhet som präglar debatten och den politiska utvecklingen som lägger en våt filt över hela sektorn. Om man inte vet om det kommer att vara möjligt att driva sitt företag om några år, då tvekar man också inför att investera och utveckla sin verksamhet.
Om Galte Schermer fick välja en fråga att lyfta högre på dagordningen skulle det inte handla om nya regler, utan om ökad ekonomisk kunskap.
– Jag skulle vilja att fler, särskilt unga kvinnor, sätter sig i förarsätet för sin egen ekonomi. Att förstå hur arbete, sparande, pension och olika livsval påverkar ens framtid är en av de i särklass viktigaste nycklarna till ekonomisk frihet och egenmakt.
Ekonomisk kunskap ser Galte Schermer som en jämställdhetsfråga i sig. När människor förstår vilka konsekvenser deras val får, ökar också deras möjlighet till självständighet, trygghet och handlingsfrihet. Det stärker förutsättningarna att forma livet utifrån egna mål och prioriteringar
– Ta kontroll över din ekonomi! Vänta inte på att någon annan ska göra det åt dig. Ju mer kunskap du har, desto större möjlighet har du att fatta beslut som ligger i linje med dina ambitioner och framtidsplaner, avslutar Svenskt Näringslivs jämställdhets- och arbetsmarknadsexpert Isabelle Galte Schermer uppmuntrande med.
