Nationella trygghetsundersökningen, som görs av Brottförebyggande rådet (BRÅ), visar att misshandel, hot, sexualbrott och personrån har ökat under de senaste fem åren. Många kvinnor tar andra vägar hem eller stannar hemma på grund av rädsla för att bli angripna. För att få bukt med otryggheten anlitar många kommuner och regioner ordningsvakter, en yrkesgrupp som ofta är först på plats vid stök och bråk.
− Vi måste få fler uniformerad personal på plats där människor rör sig. Hotbilden ser helt annorlunda ut idag, brotten är grövre och ordningsstörningarna fler, säger Li Jansson.
När Li Jansson tillträde sin tjänst på Säkerhetsföretagen för fyra år sedan hade hon fokus på att skapa samarbete mellan de aktörer i samhället som kan förhindra brott och skapa tryggare offentliga platser.
− Ordningsvakter och väktare ska aldrig ersätta polisen. Men de är ett viktigt komplement för att skapa trygghet och när snabba ingripanden behövs. Trygga platser är en del av svensk välfärd.
Enligt mätningar från Eurostat, är Sverige det enda landet i EU där befolkningens upplevelse av våld och hot ökar. Kvinnor drabbas hårt av otryggheten på allmänna platser eftersom de begränsar sin rörelsefrihet och väljer bort områden som känns hotfulla.
− Politikens roll är vara att skapa mer möjlighet till finansiering, utbildning och fungerande lagstiftning för ordningsvakter och väktare. När samhället förändras krävs anpassning. Idag är det svårt att få tillstånd för att sätta in ordningsvakter, det krävs ofta konkreta siffror på hög brottslighet i området.
Moderatkvinnorna har lagt fram flera förslag för ökad trygghet. Vad tycker du om idén om ett så kallat Trygghetsstråk i städer, med genomtänkt belysning, övervakningskameror och patrullerande ordningsvakter?
− Det är klokt att alla pusselbitar är på plats samtidigt. De kommuner och regioner som satsat långsiktigt på ett bra samarbete mellan ordningsvakter, fastighetsägare och polis har lyckats bra med att skapa tryggare miljöer, säger Li Jansson.
