Valet 2022 kommer åter bli ett val som handlar om migration och integration, eller snarare bristen på integration. Den bristen påverkar oss alla, inte minst seniorer som är i behov av vård och omsorg. Moderaterna har gjort hedervärda försök att göra upp om migrationspolitiken med Socialdemokraterna, men deras regeringsinnehav tillsammans med Miljöpartiet har omöjliggjort detta.
Vill ni studera Sveriges största integrationsprojekt, ska ni besöka äldreomsorgen i en kommun som tagit emot många invandrare. Eftersom många av dem saknar arbete och många tjänster inom omsorgen inte kan besättas, har fiffiga kommuner slagit ihop dessa två problem. Resultatet är anställning av i huvudsak manliga afghaner och somalier som inte förstår eller pratar svenska, som inte kan bädda en säng, laga svensk husmanskost eller ha en vettig social kontakt med omsorgstagaren. En annan växande grupp som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor i slöja.
Många kommuner tog villigt emot de stora flyktinggrupperna som kom 2015, eftersom regeringen lockade med höga ersättningar för mottagandet. Men kommunerna hade inte räknat med att flyktingarna skulle stanna kvar och de hade i synnerhet inte insett att stora grupper var – och är – grupper med problem. Det finns många analfabeter, personer som gått endast ett år i skolan och personer med stora psykiska problem. När integrationspengarna är slut får kommunerna försörja dem med försörjningsstöd (f.d. socialhjälp). Och då ligger seniorerna illa till, eftersom det är en grupp som ofta drabbas av kommunens nerskärningar.
Moderaterna presenterade i början av april sitt arbete: ”100 förslag för en ny integrationspolitik”. Vid en valvinst i september 2022 kommer många av dessa förslag att realiseras och jag ser fram emot det. Även om förslagen inte direkt riktas mot seniorer, kommer ett genomförande av förslagen innebära en samhällsvinst i kommunerna och det gynnar omsorgstagarna.
