Maria Malmer Stenergard blev utsedd till utrikesminister i en geopolitiskt omvälvande tid. På frågan om hur omställningen till denna nya roll varit för henne svarar hon att hon även tidigare fått jobba med frågor som väcker känslor. Hon har varit miljö- och klimatpolitisk talesperson i opposition, migrationsminister och nu utrikesminister.
– Det är en enorm förmån att få jobba med frågor som verkligen engagerar människor, och där människor av goda skäl förväntar sig förändring. Rent arbetsmässigt har det alltid varit högt tempo, men givetvis har mina tidigare roller inte kunnat jämföras med den jag har i dag, säger ministern.
En av de stora förändringar hon lyfter fram är att nu behöva jobba mot olika tidszoner och att samarbeta med kollegor runtom i världen.
– En annan skillnad är att migrationspolitiken kretsar kring lagstiftning, medan utrikespolitiken mycket handlar om ord och möten med andra människor. Det senare älskar jag! Det finns ofta många gemensamma nämnare, även om man kommer från olika platser och kulturer, säger utrikesministern.
Personligen menar hon att rollen som utrikesminister ställer höga krav på att kunna prioritera det viktigaste. Det gäller i arbetet men också i privatlivet, där hon särskilt framhåller familjen, sömnen och träningen.
För Malmer Stenergard innebär en moderat utrikespolitik att stärka Sveriges inflytande och att värna svenska intressen och värderingar.
–Det handlar om att stärka samarbetet i vårt närområde och i Europa. Vi behöver ett Europa och ett EU som kan sätta agendan snarare än att bara reagera på händelser i vår omvärld. Vi måste försvara våra intressen i en värld som alltmer präglas av konkurrens, konflikt och konfrontation. Här ska Sverige och Norden vara en samlad kraft, säger utrikesministern.
Hon menar att det för socialdemokratiska regeringar ofta har handlat om att tala om vad som känns bra snarare än vad som är bra för det svenska folket. Sverige kan inte göra allt, överallt. Malmer Stenergard påpekar att det inte betyder att vi ska sluta oss eller begränsa oss, utan att vi måste prioritera i en värld där resurser är begränsade.
– Vi ska använda Sveriges utrikespolitiska kapital där vi kan göra störst skillnad och där våra intressen är som starkast. Vi har ett delansvar att göra gott i världen, men hela ansvaret att värna svensk säkerhet och svenska intressen, konstaterar ministern.
Vidare betonar hon att vår främsta prioritering är stödet till Ukraina.
– Varje diskussion om europeisk säkerhet börjar och slutar i Ukraina. Hur kriget i Ukraina slutar avgör också svensk säkerhet, under generationer framåt.
Utrikesministern menar också att det är ett genuint svenskt intresse att stå upp för mänskliga rättigheter, internationell rätt och jämställdhet runt om i världen.
– Vi har rekordmånga konflikter i världen, och konflikter är inte könsneutrala. De drabbar kvinnor och flickor särskilt hårt. Sverige har en unikt stark röst i det globala jämställdhetsarbetet, och det ska vi vårda. Under förra året stärkte vi vår röst genom ordförandeskapet för UN Women, FN:s organ för jämställdhet.
Samtalet övergår sedan till Sveriges NATO-inträde, hur landets internationella roll har förändrats som en följd av detta, och hur ministern ser på Sveriges ansvar framåt i det nya säkerhetspolitiska läget.
– Efter mer än 200 år av militär alliansfrihet har Sverige tagit steget in i den västliga försvarsgemenskapen. Med 31 allierade står vi mycket starkare. Nu sitter vi också med vid ytterligare ett viktigt bord. Det ger oss ännu större möjlighet att föra fram den svenska rösten. Jag är mycket stolt över att Natos utrikesministrar ska ses i Skåne i maj, säger Malmer Stenergard.
Hon lyfter fram att Sverige är en trovärdig och uppskattad allierad.
– Vi är med och bidrar med unika förmågor, och många hyllar oss som en mönsterallierad. Vi deltar i Baltic Air Policing och Baltic Sentry för att stärka säkerheten i Östersjön, vi har svenska soldater i FLF Lettland, vi leder FLF Finland, vi är med och skyddar den för Ukraina så viktiga logistiknoden i Polen.
På frågan om hur hon ser på Sveriges och Europas ansvar att stödja Ukraina, och hur Europa bör hantera ett scenario där USA drar tillbaka sitt stöd, framhåller ministern att det är uppenbart att Europa måste ta ett större ansvar.
– Vi har kommit en bit på väg. EU-lånet på 90 miljarder euro, som Europeiska rådet beslutade om, kommer att täcka två tredjedelar av Ukrainas finansieringsbehov de kommande två åren. Kostnaden måste också ställas mot konsekvenserna av att inte hjälpa Ukraina.
– De nordiska länderna stod förra året tillsammans för en tredjedel av Natoländernas samlade militära stöd till Ukraina. USA har dock vissa unika förmågor som Ukraina behöver. Därför är det viktigt för oss att USA förblir engagerat i Ukraina, tydliggör hon.
När Malmer Stenergard får frågan om vad som är det roligaste med hennes uppdrag och vad som driver henne i en vardag präglad av kriser och svåra avvägningar, svarar hon att det mest givande är alla människor och unika livsöden hon får möjlighet att möta runt om i världen. Många kommer hon att bära med sig för alltid.
Hon berättar om när hon träffade en brittisk sjukvårdare som kom direkt från fronten i Ukraina. Den 1 januari i år delade han en mandarin med Lana, en ung ukrainsk drönarpilot. Han sade till henne att han skulle berätta för andra om den söta tjejen som han delat en mandarin med. Tio minuter senare dog Lana i hans armar efter att ha träffats av en rysk drönare.
– Det var så hjärtskärande att höra hans berättelse om Lana. Det blir smärtsamt uppenbart att det här kriget handlar om människor, som valde fred och frihet men som drabbades av Putins krig. Det skulle aldrig ha behövt hända!
I sin roll som utrikesminister besöker Malmer Stenergard många länder som har en annan syn på jämställdhet och kvinnors frihet än Sverige. Ett uppmärksammat exempel var när hennes ben censurerades i iransk tv.
– Jag träffade Irans utrikesminister i New York och bar då kjol. Jag kommer aldrig att anpassa mig efter en förtryckarregim. Det är min skyldighet att höja min röst för dem som inte kan eller får, säger Malmer Stenergard.
Vidare framhåller hon att i en tid när länder drar ner på sitt jämställdhetsarbete kliver Sveriges regering fram med tunga internationella ordförandeskap med jämställdhet i fokus.
– Det ger respekt och inflytande, vilket har märkts då Sverige under förra året var ordförande i UN Women, berättar hon.
Avslutningsvis frågar vi utrikesministern vilket avtryck hon vill lämna på svensk utrikespolitik.
– Jag vill fokusera på att få saker gjorda, inte bara på vackra ord. Jag vill få hem de svenskar som sitter orättfärdigt fängslade runt om i världen. Jag vill bidra till lagandan och säkerheten runt Östersjön. Och jag vill att Sveriges jämställdhetsresa ska inspirera andra.
