Europarådet bildades i efterdyningarna av andra världskriget på Winston Churchills initiativ. Hans syfte var främst att krigets fasor aldrig skulle upprepas, men också att skapa en arena för demokratiska länder som står upp för mänskliga rättigheter. Det är en rådgivande församling, som granskar hur medlemsländerna lever upp till sina åtaganden. Rådet tillsätter även domarna i Europadomstolen, som är den yttersta instansen som medborgarna kan vända sig till i dessa ärenden.
Europarådets roll har hamnat i blickfånget på senare år avseende den ryska makropolitiken. Då detta är ytterst aktuellt just nu, ville Tidningen Modig veta mer. Så vi träffade Boriana Åberg, moderat riksdagsledamot från Kävlinge, som sedan hösten 2018 är ordförande för den svenska delegationen, samt vice president för EPP-gruppen, i Europarådets parlamentariska församling.
– Rysslands relation till Europarådet är problematisk. De blev medlemmar efter Sovjetunionens fall då många trodde deras utveckling skulle gå mot fullskalig demokrati. Detta visade sig snabbt vara en orealistisk förhoppning och när de 2014 invaderade Ukraina berövades de också möjligheterna att rösta i Europarådet. Det medförde en bojkott från deras sida, varvid de slutade betala sin medlemsavgift, berättar Åberg.
Då startades en kampanj för att få Ryssland tillbaka som aktiv medlem, med starkt stöd från bland annat Frankrike och Tyskland. Emot var, förstås, Ukraina – men även Georgien och de baltiska länderna. Men hur ställde sig Sverige?
– Det som jag är mest stolt över som ordförande för den svenska delegationen är att vi moderater redan från början har positionerat oss på den rätta sidan – vi säger nej till Ryssland så länge de inte uppfyller kriterierna.
Ockupationen av Krim och fängslandet av oppositionella såsom Navalny är två händelser som Europarådet fördömt, men som många medlemmar tycks bortse från gällande det ryska medlemskapet i organisationen. En anledning till detta handlar förstås om beroendet av den ryska gasen.
– Tyvärr röstar Socialdemokraterna, liksom Norge och Finland, för att Ryssland ska tas in i värmen igen. I Europarådet är vi i minoritet, men det är likväl där, på den moraliskt rätta sidan, som vi moderater ska stå. Vi har inte låtit oss styras eller övertalas och vi har inte varit naiva. Detta trots att den ryska ambassadören kontaktat mig flera gånger och försökt påverka mig att bli vänligare inställd.
Boriana Åberg är född och uppväxt i Bulgarien. Hennes erfarenhet av att leva i ett land som är drabbat av en kommunistisk diktatur medför också att hennes förståelse för det ryska maktspråket är större än många andras.
– Det är måhända inte ofta som jag har nytta av min östeuropeiska bakgrund, men jag har en förståelse för hur människor kan känna inför Ryssland och tidigare Sovjet. Deras maktposition har alltid byggt på fruktan och att medborgarna ska känna en ständig rädsla för repressalier. Nuvarande regim påminner mycket om Sovjettidens mörkaste dagar. Vi ser det i Ukraina, vi ser det i Georgien och vi ser det i Baltikum. På senare dagar kan vi till och med se det i Västeuropa. Ryssland vill bli fruktade och de lyckas allt bättre.
Europarådet har 47 länder som medlemmar, med sammanlagt ungefär 830 miljoner invånare.
– Dessa ska företrädas av politiker som vågar stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ska vara stenhårda mot alla tendenser till kommunistisk, eller annan totalitär, diktatur. Churchills tanke var fred, frihet och att ge människor möjlighet att bygga sina egna liv, men freden i Europa har aldrig varit så hotad i modern tid som nu. Jag är tyvärr bekymrad, avslutar Boriana Åberg.
