Det har gått lite mer än ett år sedan Ryssland påbörjade sin illegala och oprovocerade invasion av Ukraina. Många av president Putins antaganden om krigsutfallet har visat sig felaktiga. Framför allt hade han fel om det ukrainska folkets vilja att kämpa för sin demokrati och självständighet som nation.
Men han hade också fel om viljan inom EU och Nato att stödja Ukraina och värna den europeiska säkerhetsordningen. Inom EU har vi kommit överens om totalt nio omfattande sanktionspaket riktade mot Ryssland och fler kommer. Sverige har, såväl i en bilateral som i en EU-kontext, också gjort omfattande insatser för att hjälpa Ukraina vinna kriget.
Så sent som den 19 januari i år fattade regeringen beslut om ett nytt militärt stödpaket som bland annat inbegriper artillerisystemet Archer, stridsfordon 90, pansarskott och Robot 57. Det innebär ett betydande bidrag till den ukrainska krigsinsatsen och det sker parallellt med att också andra likasinnade länder bistår med tyngre vapensystem.
Strax innan jul fick jag möjligheten att träffa ett stort antal ukrainska militära och civila volontärer, när de befann sig i Sverige för att under några dagar få en tillfällig respit och återhämtning från krigets hårda realiteter. Deras mod, vilja att kämpa och fasta övertygelse att Ukraina ska gå segrande ur kriget gjorde ett starkt intryck på mig.
När jag pratade med dem slogs jag också av att samtidigt som de efterfrågade militärt stöd för att kunna hantera situationen här och nu så ville många av dem fokusera på vad som kommer att hända efter kriget. Under sommaren fick Ukraina kandidatlandsstatus till EU och ett mål under Sveriges EU-ordförandeskap är att komma framåt i frågan.
Inom EU arbetar vi också, tillsammans med internationella partners, med att etablera en stödplattform för att säkerställa Ukrainas återuppbyggnad efter kriget. Här spelar bistånds- och handelsminister Johan Forssell en viktig roll och regeringen har gjort Ukraina till det mest prioriterade landet vad gäller svenskt bistånd.
Det här är ett avgörande ögonblick för modern europeisk historia. För oss moderater är frihetsbegreppet centralt och det är till syvende og sidst vad det här kriget handlar om. Ukraina kämpar för sin frihet, men också för vår frihet att som suveränt land fatta sina egna demokratiska beslut om hur man vill leva. Därför är Ukrainas sak vår.
