Anna Gustbée – Högre närvaro med distansundervisning?
För landets gymnasieelever blev våren, precis som för resten av samhället, väldigt annorlunda. När skolorna snabbt fick ställa om till distansundervisning fanns det många frågetecken att reda ut och ingen visste säkert vad effekterna skulle bli .
ISkolinspektionen rapport angående gymnasieskolornas distansundervisning under Coronapandemin är slutsatsen att övergången till distansundervisning i huvudsak har fungerat. Utmaningarna har varit flera, men det har även funnits positiva effekter. En av de tydliga effekterna som rektorerna rapporterat om är att elevers frånvaro har minskat med 20 procent i april och med hela 35 procent i maj.
För många hemmasittare, och elever som av olika anledningar tidigare inte deltagit i undervisningen, bidrog vårens distansundervisning till något positivt. Många av dessa elever har nu kunnat koncentrera sig bättre, genomfört fler uppgifter och haft enklare med att komma i tid. Andra drabbades mer negativt. För de som har en social oro i hemmet eller är nyanlända bidrog vårens distansundervisning till högre frånvaro än för andra elever.
Efter en tid av distansundervisning såg dock en del rektorer att de generellt höga närvarosiffrorna minskade. Många rapporterade att de såg en utmaning i att hålla igång elevernas motivation och självdisciplin när eleverna inte längre kan interagera med klasskompisar och lärare som vanligt.
Trots att närvarograden i gymnasieskolan ökade under våren återstår dock frågan om hur gymnasieelevernas resultat påverkats av distansundervisningen. Den genomsnittliga betygspoängen låg 2020 kvar på samma nivå som 2019, men det var fler elever som tog examen efter tre år våren 2020 jämfört med våren 2019 enligt Skolverket. Om det berodde på distansundervisningen går dock ännu inte att utläsa.
Anna Gustbée, lärare och kommunpolitiker i Kronoberg
Kristina Axén Olin – Vi borde tala om utbildningsskulden
Redan innan pandemin kom till Sverige hade vi problem i skolan. Fler än 15% av eleverna går ut ur årskurs 9, utan att ha behörighet till gymnasiet.
Skolverket publicerade nyligen betygsstatistiken för årskurs 6. Den visar att utvecklingen går åt fel håll.
26,5% av eleverna hade icke godkänt i minst ett ämne. Det betyder att över 33 000 barn inte klarar skolan.
Under Coronapandemin har det varit stor frånvaro, både bland elever och lärare, och många skolor bedriver distansundervisning i olika omfattning. Specialpedagogiska skolmyndigheten har redovisat att stödet till elever med särskilda behov inte fungerar och många rektorer larmar om att elever med hög frånvaro sedan tidigare är ännu mera borta nu. Skolinspektionen bekräftar i en rapport brister för de barn som mest behöver hjälp.
Skolornas skillnader i kvalitet har förstärkts och barn i socioekonomiskt utsatta områden,är de som fått störst problem sedan pandemin startade. Det är omöjligt att vara med på distansundervisning om man bor sju personer i en etta eller om man saknar egen dator och bredband. En del barn har inte föräldrar som kan hjälpa till med skolarbetet. Vi har barn i Sverige som har skollunchen som dagens enda måltid. Om vi ska minska risken för kriminalitet, arbetslöshet, missbruk och utanförskap så ska vi se till så att alla barn lyckas i skolan,. Alla barn skaavsluta grundskolan med fullständigt betyg, och helst även gymnasiet.
Jag är mycket orolig över den utbildningsskuld som vi nu får,att inte alla barn kan lyckas och nå sina drömmars mål.
Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson Moderaterna
Ulla Hamilton – I kristider stimuleras kreativiteten
När statsminister Bildt mailade president Clinton i mars 1994 var det en stor sak, aldrig förr hade två regeringschefer utbytt mail. 1994 tillsatte regeringen Bildt en IT-kommission med uppgift att identifiera den digitala utvecklingens möjligheter. Redan då pekade kommissionen på utbildning och skola som viktiga områden. Men det är först nu, i och med corona-pandemin, som digitaliseringen fått rejält genomslag i skolan. En omställning som gick på bara några veckor.
De skolor som redan använde digitala verktyg klarade omställningen utan större problem. För andra blev omställningen betydligt tuffare. Gymnasieskolor, med elever som varit oengagerade på lektionerna, såg nu hur dessa plötsligt engagerades vid distansundervisning. Pandemin är en utmaning för skolan, men i kristider stimuleras kreativiteten. Förhoppningsvis sker nu ett tydligt insteg i skolan för det digitaliseringen erbjuder. AI-program som ger lärare kontroll över varje elevs kunskapsnivå och som ger utmanande uppgifter utifrån elevens kunskapsnivå. Lärarbristen hanteras via fjärr- och distansundervisning. Elever som inte har legitimerade lärare lokalt kan få det, men på distans. Tekniken gör det möjligt att se till att ingen halkar efter. Det kan snabbt avslöjas via prov som inte tar lärartid i anspråk, tid som då kan användas till att eleven kommer ikapp. När vi ser tillbaka på 2020 och pandemins effekter så ser vi ett paradigmskifte för svensk skola, 26 år efter det att IT-kommissionen tillsattes.
Ulla Hamilton är VD för Friskolornas Riksförbund
