Mannen gjorde sig skyldig till två fall av grov våldtäkt och människorov. Han dömdes till tre år och tre månaders fängelse av tingsrätten – en dom som han överklagade och hovrätten höjde då hans straff. Både tingsrätten och hovrätten fastslog att gärningsmannen var över 18 år när brotten begicks. Men Högsta domstolen bedömde att mannen var under 18 år vid våldtäkten och därmed hade fått ett för hårt straff för sin ålder. Den dömde våldtäktsmannen fick 840 000 kr i skadestånd från staten för att ha suttit frihetsberövad för länge, samtidigt som en av kvinnorna han utsatte för våldtäkt hittills bara har fått 3000 kr utbetalt i skadestånd av de 225 000 kr hon beviljades.
Idag måste den som har blivit utsatt för brott kräva skadestånd direkt från gärningspersonen, vilket gör att brottsoffret kan behöva kontakta gärningspersonen själv. Betalar inte gärningspersonen skadeståndet frivilligt så kan Kronofogden hjälpa brottsoffret att driva in skadeståndet. Om gärningspersonen inte kan betala så kan Brottsoffermyndigheten betala ut skadestånd i vissa situationer. Något Moderaterna vill förändra så att staten går in och garanterar skadestånd till brottsoffer.
Under lång tid har Moderaterna drivit frågan om höjd kränkningsersättning till brottsoffer och nu kan det bli verklighet. I utredningen Ersättning till brottsoffer föreslås bland annat att skadestånd till brottsoffer ska höjas. I utredningen finns även förslag om bättre utmätningsmöjligheter till förmån för brottsoffer. Det innebär att om det finns skulder till brottsoffer så ska dessa kunna utmätas från eventuella ersättningar som gärningspersonen fått.
Dessa föreslagna lagändringar välkomnas både av Moderaterna och Brottsofferjouren, en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga.
– Brottsofferjouren vill verka för rättvisa för alla. Vi värnar brottsoffers intresse och då är det viktigt med höga skadestånd, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren.
Även om Alhem menar att det är rimligt med en hög ersättning till brottsoffer, så påpekar han samtidigt att ett skadestånd aldrig kan kompensera det livslånga lidandet som många brott orsakar, inte minst när det gäller vålds- och sexualbrott.
– Det ska vara möjligt för brottsoffer att få sina skadestånd. Vi vill att staten tar huvudansvar fullt ut för skadestånd när det gäller allvarliga vålds- och sexualbrott, så att brottsoffer och anhöriga får den ersättning de har rätt till. Brottsofferjouren anser även att det ska vara möjligt att utmäta en brottslings skadestånd om det finns skulder till offret, säger Alhem.
Höjda straff diskuteras ofta, men Alhem framhåller vikten av att brott klaras upp. Han anser att övergrepp i rättssak är synnerligen allvarligt och den största risken för demokratin ur ett rättssamhälle-perspektiv.
– Målsäganden är ofta beroende av att vittnen ställer upp. Åklagaren kan annars ha svårt att styrka bevisbördan mot gärningspersonen. Övergrepp i rättssak är ett fundamentalt angrepp på rättsordningen och ger förödande konsekvenser för hela rättssamhället, säger Alhem avslutningsvis.
