I Region Halland styr Moderaterna tillsammans med Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regionstyrelsens ordförande Mikaela Waltersson (M) lyfter fram flera saker som viktiga för Moderaterna i regionvalet.
– När det kommer till sjukvården vill vi bland annat arbeta med mer tillgänglig vård, så att exempelvis äldre ska kunna ha en direktlinje med vården. Moderaterna vill utveckla arbetet med att kunna kontrollera vissa värden i hemmet, så att patienten själv kan rapportera in sina värden digitalt. Vi behöver också jobba med att den psykiska hälsan. Det handlar bland annat om att stärka äldres psykiska hälsa, som har påverkats av pandemin. Vi vill även se en bättre övergång mellan BUP och vuxenpsykiatrin, förklarar Waltersson.
Att den som behöver får en fast läkare, kunna välja vårdgivare, utveckla vården utanför sjukhusen och att arbeta med personalfrågor är ytterligare sådant som Waltersson lyfter.
I våras gjorde SVT en rangordning av regionerna efter olika värden och Region Halland kom på andra plats. Vad fungerar bra idag och vilka utmaningar finns?
– Det är en liten region, men Sveriges sjunde största. Regionen har alltid varit borgerligt styrd och vi har en blandning av offentliga och privata aktörer. Vi har även ett mål om 60 dagars vårdgaranti i stället för 90 dagar. En viktig del till att vi har lyckats bra är en långsiktigt stabil politik som jobbar mot tydliga mål som verksamheten vet om och inte minst har vi skicklig personal, säger Waltersson.
Efter valet 2018 bildade Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna och Centerpartiet majoritet i regionfullmäktige i Norrbotten. Linda Frohm (M) är regionråd i Norrbotten. Hon menar att den viktigaste valfrågan i regionvalet i Norrbotten är tillgängligheten inom hälso- och sjukvården.
Vilka är de största förändringarna som ni har genomfört sedan ni tog makten i regionen 2018?
– Region Norrbotten har haft stora problem med ekonomin historiskt sett. När vi tillträdde gjorde vi en genomlysning av hela verksamheten och har därefter genomfört en omorganisation. Vi har effektiviserat verksamheten och minskat kostnaderna med drygt 700 miljoner kronor. Vi har även genomfört ett jämställdhetsarbete i regionen med jämställdhetsintegrering och jämställdhetssäkrade beslut, säger Frohm.
Region Blekinge styrs av de fyra borgerliga partierna sedan 2018. Elin Peterson (M) är ordförande för regionala utvecklingsnämnden och berättar att de tre viktigaste valfrågorna är att minska vårdköerna, satsa på personalen och få fler Blekingebor i arbete.
– Vi har en negativ befolkningsutveckling i länet. Arbetslösheten är hög bland ungdomar och det har varit svårt sedan finanskrisen. Glädjande är att ungdomsarbetslösheten har sjunkit snabbt i år och under årets tre första månader har nyföretagandet i Blekinge ökat mest i hela landet, men vi kommer fortsatt att jobba med frågan om att få fler Blekingebor i arbete. Svenskt Näringsliv har lyft att många företagare vill rekrytera, men matchningen på arbetsmarknaden går inte ihop och företag saknar personal. Det är ofta spetskompetens som efterfrågas, säger Peterson.
Hon fortsätter:
– Satsningar på bostäder, infrastruktur och en engelskspråkig skola i länet är viktiga delar för att kunna rekrytera spetskompetensen. Det behövs fler attraktiva boendemiljöer och där är strandskyddet ett problem, eftersom vi har så pass mycket kust i länet. Vi vill ha två parallella tågsystem i länet med både länståg och snabbtåg. Kommunikationerna till Ronneby flygplats från västra Blekinge behöver också förbättras, vilket vi har lagt förslag om i vår budget.
