Uppdraget som riksdagsledamot har hon haft för Stockholms län sedan 1998. Hon har varit engagerad i ungdomsförbundet, anställd som politiskt sakkunnig, fritidspolitiker och försvarsminister. Därmed besitter hon större politisk erfarenhet än de flesta.
Var det självklart för dig att tacka ja till rollen som partisekreterare, när du fick frågan av Ulf Kristersson?
– Ja! Jag har lång bakgrund i partiet och har haft många olika uppdrag i kommun, riksdag och regering. Som partisekreterare har jag stor nytta av dessa erfarenheter när jag leder partiets arbete och utveckling.
Moderaterna har haft många, mer eller mindre kända, partisekreterare genom åren. Faktum är dock att Sverige bara haft fem moderata statsministrar de senaste 100 åren, vilket gör att vi inte haft så många partisekreterare i regeringsställning. Har det gångna året varit som du förväntade dig?
– Det är en utmaning att gå från opposition till regering. Vi var väl förberedda men har tagit över i ett tufft läge. Flera anställda har bytt roller och vi har rekryterat många nya så det har varit stora omställningar såväl för enskilda medarbetare som för organisationen.
Moderaterna har cirka 400 anställda, direkt eller indirekt. Många av dessa arbetar i kommuner och regioner runt om i hela Sverige, vilket inte gör arbetsgivarrollen enkel. Du har sagt att du vill att Moderaterna ska vara Sveriges bästa idéburna arbetsgivare, hur arbetar ni för att uppnå detta?
– Vi arbetar systematiskt med att utveckla alla våra medarbetare och vi genomför regelbundna mätningar för att ”ta pulsen” på organisationen. Oavsett om man sitter i riksdagen eller regeringen, i kommun- eller regionfullmäktige, på riksorganisationen eller ett förbundskansli, ska vi hålla ihop och arbeta mot samma mål.
Politiska journalister brukar skämtsamt säga att partisekreterares viktigaste uppdrag är att dra bångstyriga förtroendevalda i örat, men vad gör egentligen en partisekreterare?
– En av mina viktigaste uppgifter är att få partiet att fungera som en helhet, att vi arbetar tillsammans mot samma mål; vinna valet 2026 och att på sikt bli Sveriges största parti. Det handlar om att leda organisationen: planera verksamhet, ekonomi, kommunikation och stora arrangemang.
Riksorganisationen är till för alla förtroendevalda och medlemmar. Dagligen arbetar ett tjugotal personer på Blasieholmen med att Moderaterna ska synas i sociala medier, utforma kampanjmaterial, ta fram utbildningar och arrangera evenemang, bland annat.
Många vittnar om att regeringsarbetet upptog all energi under Alliansen-åren och att Moderaterna inte alltid nådde ut med vad som gjordes eller varför. Som riksdagsledamot och sedermera minister fick Enström ett par viktiga insikter.
– Det är viktigt att komma ihåg att Moderaterna inte är regeringen och regeringen inte är Moderaterna. Vi måste lägga kraft på partiorganisationen. Vi ska inte bara vara en kampanjorganisation, utan måste också driva politikutvecklingen och synas vid sidan av regeringen. Denna gång gör vi det rätt från början.
En förmån med jobbet som partisekreterare är att få träffa många medlemmar och förtroendevalda. Partisekreterare brukar resa runt för att informera och lyssna in behoven från norr till söder. Hur är temperaturen i moderat-Sverige just nu?
– Jag har besökt förbundsstyrelser och fullmäktigegrupper över hela landet sedan jag blev partisekreterare, från Norrbotten till Skåne. Det är roligt att få träffa så många moderater som jobbar hårt, oavsett om de är i opposition eller i majoritet, för att förändra och påverka. Jag ser en partiorganisation som sliter i ur och skur för att vi ska växa, och det gör mig glad!
I kölvattnet av #MeToo tillsattes värdegrundsinitiativet M2 för att utvärdera situationen inom Moderaterna och hur man skulle arbeta framåt. Karin Enström ledde arbetsgruppens arbete.
– Den viktigaste slutsatsen jag drog var att vi måste arbeta med dessa frågor kontinuerligt. Vi kan inte låta det handla om enstaka projekt, utan för att uppnå varaktiga förändringar måste vi arbeta konsekvent över tid. Ett exempel på det är Jämställdhetsbokslutet.
Inför partistämman 2019 tog Moderatkvinnorna fram ett jämställdhetsbokslut – en statistisk genomgång av jämställdheten inom Moderaterna – som väckte stor uppmärksamhet. Vid arbetsstämman 2021 beslutades att partiet skulle genomföra jämställdhetsbokslut och presentera dessa vid ordinarie stämmor. Bokslutet är en slags temperaturmätare på hur det står till med jämställdheten inom Moderaterna: för att veta hur vi ska ta oss framåt behöver vi veta var vi är. Vilka slutsatser drar du av jämställdhetsbokslutet 2023 och hur kommer ni använda dem framöver?
– Vi har större andel kvinnor som kandidater och på ledande positioner. Jämställdhetsbokslutet visar en positiv trend, nu ska vi förstärka den. Genom verksamhetsplanen har vi påbörjat ett arbete för att öka mervärdet av medlemskap. Vi kommer arbeta in slutsatserna från årets jämställdhetsbokslut i kommande års verksamhetsplan. Arbetet stannar inte av, mycket återstår att göra.
Nu är det inte långt kvar till partistämman! Vilka kommer bli de stora debatterna och besluten tror du?
– Partistyrelsen har lagt fram fem genomgripande politiska propositioner: en om skola, en om klimat, en om brottsförebyggande insatser, en om utrikes- och säkerhetspolitik samt en om hur vi kan minska byråkratin och förenkla vardagen för medborgarna. Jag räknar med att mycket av debatten kommer att kretsa kring dessa.
I samband med partistämman kommer Moderaterna även utse sina kandidater till Europaparlamentsvalet vid en nomineringsstämma. Hur förbereder vi partiorganisationen för valrörelse igen?
– Just nu arbetar jag och mina kollegor intensivt med att ta fram en valstrategi och planera hur kampanjen ska bedrivas. Mer än så kan jag inte säga i dagsläget, utan får helt enkelt be om en uppföljande intervju på detta tema!
Kort fakta om Karin Enström (M)
Utbildning: officersutbildad vid Marinens officershögskola och Marinens Krigshögskola.
Tidigare: Generalsekreterare MUF, politiskt sakkunnig Näringsdepartementet, kapten i Amfibiekåren, försvarsminister.
Bor: i Vaxholm utanför Stockholm.
