Zandra Kanakaris tog över verksamheten 2011, och efter hand blev det tydligt att det krävdes ett större fokus på våldsförebyggande arbete och unga personer som utövar eller utsätts för brott i relationer. Sedermera startades stöd- och kunskapsplattformen Ungarelationer.se. Målgruppen är unga våldsutsatta, våldsutövare och anhöriga. Stödlinjen får in 2000–3000 samtal per år, och de flesta som hör av sig är våldsutsatta tjejer under 18 år.
– Efter att ha arbetat med mäns våld mot kvinnor i många år frågade jag mig vad vi inte gjort tillräckligt mycket av tidigare och landade i att fokusera på just ungdomar, berättar Kanakaris. Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer.
Forskning visar att unga i relationer är utsatta för våld i högre grad än vuxna, i alla fall unga kvinnor. I en rapport från Brå 2018 framkom att nästan var fjärde tjej i åldern 16 till 24 år utsatts för brott av en partner. En senare studie från Stockholms universitet visar att det är nära 60 procent.
De vanligaste formerna av våld är kontroll, såväl geografisk som social, och psykisk misshandel. Kanakaris berättar att psykiskt våld på digitala arenor är vanligt, när våld förekommer i ungas relationer. Inte sällan används smarttelefoner för att utöva kontroll och makt, exempelvis genom att hålla koll på var ens partner är eller hota med att sprida fri- eller ofrivilligt tagna bilder.
– Bilder används inte sällan som utpressning i syfte att få en person att stanna i en relation eller göra saker, och eftersom denna typ av bilder är tabubelagda, vågar många unga inte be vuxna om hjälp, säger Kanakaris.
Även om undersökningar visar att våldet äger rum där andra vuxna finns – i hem- och skolmiljö – saknar så många som 84 procent av Sveriges föräldrar kunskap om våldsamma relationer. Även personal i offentliga verksamheter behöver bättre kunskap. Regeringen har nu startat en utredning om sekretesshinder för att, exempelvis, skola och socialtjänst ska bli skyldiga att dela information med polisen i brottsbekämpande syfte.
Våldet har inte bara fysiska och psykologiska effekter, utan också ekonomiska. Inkomsterna minskar, sjukfrånvaron ökar och risken att dö i förtid ökar. Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, har uppskattat kostnaderna för det partnerrelaterade våldet mot kvinnor i Sverige under 2019 till 3,4 miljarder euro.
– I relation till samhällets totala kostnader för det partnerrelaterade våldet är kostnader för förebyggande verksamhet låga. Detta gör satsningar på förebyggande verksamhet till en effektiv användning av skattemedel, säger Kanakaris.
Avslutningsvis lyfter Kanakaris vikten av brottsofferperspektivet och de straffskärpningar som nu är på gång på området.
– Det är viktigt att vi förstår att killars våld mot tjejer är allvarliga brottsliga handlingar. Vi bör utnyttja metoderna som är riktade mot gängbrottsligheten för att komma åt våldet mot tjejer och kvinnor. Inte minst är kontaktförbud något som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning bland unga.
Just nu pågår utredningar, dels om kontaktförbudet, dels om hur skyddet för unga kvinnor ska stärkas. Regeringen har lämnat tilläggsdirektiv till den sistnämnda utredningen och aviserat tilläggsdirektiv under 2023 till den förstnämnda.
Tips från Kanakaris till politiker runt om i landet!
- Skolan når unga. Sätt upp information i verksamheterna om, exempelvis, vad en schyst relation är. På Ungarelationer.se finns färdigt material att använda.
- Prioritera elevhälsans finansiering. Säkerställ att samtal genomförs varje år, i stället för vart tredje, och att man frågar om våld vid upprepade tillfällen.
- Säkerställ tillgången till traumabehandling i regionerna. Hur ska de unga komma i kontakt med den? Hur ser det ut med väntetid, kompetens och tillgänglig information?
- Säkerställ att det finns tydliga strukturer för hantering av våld i unga relationer inom kommunal och regional verksamhet.
- Uppdatera policydokument så att de omfattar även killars våld mot tjejer.
