Koranbränningarna och spridningen av desinformation om svensk socialtjänst är två faktorer som har bidragit till ett försämrat säkerhetsläge. Därutöver påverkas det svenska säkerhetsläget av det illegitima anfallskriget mot Ukraina, auktoritära stater som agerar alltmer offensivt för att främja sina nationella intressen och ett ökat attentatshot från terrorister och våldsbejakande extremister.
På grund av det försämrade säkerhetsläget beslutade Säkerhetspolischefen i augusti i år att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på femgradig skala – från ett förhöjt hot till ett högt hot.
Dagen efter terrorhotnivån höjdes meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att en särskild utredare fått i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.
– Polismyndigheten får idag neka tillstånd till en allmän sammankomst om det finns fara för ordningen eller säkerheten på den aktuella platsen. Däremot får inte polisen väga in Sveriges säkerhet, till exempel en generell risk för terrorattentat, i bedömningen. Vid krig och krigsfara kan regeringen med stöd av lagen gripa in och begränsa var en allmän sammankomst får hållas. Här finns alltså ett glapp, en säkerhetsmässig sårbarhet, mellan krigsfara och ordningsstörningar på en specifik plats. Nu säkerställer vi att det finns ett beslutsunderlag för att i framtiden kunna agera om situationen kräver det, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Samtidigt betonar justitieministern att grundläggande fri- och rättigheter måste värnas. Det ingår inte i uppdraget att se över några grundlagsändringar.
– Vi vill värna den svenska yttrandefriheten. Grundprincipen är och ska vara att det är tillåtet att uttrycka även sådana åsikter som andra uppfattar som provokativa eller sårande. Det innebär inte att allt är tillåtet, till exempel regler om hets mot folkgrupp sätter gränser. Det innebär inte heller att staten står bakom allt som sägs under skyddet av den friheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Spänningarna och oron är inte bara en nationell angelägenhet utan har även varit påtagliga bland internationella aktörer. Muslimska länder har reagerat kraftfullt och regeringen och UD har därför haft ett intensivt halvårför med fokus på att återuppbygga tillit och förtroende:
– Sverige har mycket goda bilaterala relationer med de allra flesta muslimska länder med aktivt besöksutbyte, handel och ömsesidig förståelse och respekt. Dessa goda relationer skapar en motståndskraft och är viktiga i den situation som har uppstått, säger utrikesminister Tobias Billström.
Men det som skett i spåren av koranbränningarna är inte bra för Sveriges internationella relationer, i synnerhet för relationen med den muslimska världen.
– Jag har därför ägnat mycket tid till telefonsamtal och möten under bland annat FN-veckan i New York med mina utrikeskollegor i de här länderna. Det är bra och framåtsyftande samtal som på sikt kommer att ge en positiv effekt för Sverige, avslutar Billström.
För att bemöta den förändrade säkerhetssituationen har regeringen vidtagit flera åtgärder:
- Tidigare i år kriminaliserades deltagande i terroristorganisationer.
- En ny nationell strategi mot terrorism och våldsbejakande extremism tas nu fram.
- I maj beslutades att tillfälligt återinföra gränskontroller vid inre gräns, och nyligen fick polisen i uppdrag att förstärka kontrollerna. Syftet är att kunna identifiera personer som kan utgöra ett säkerhetshot eller hota allmän ordning och säkerhet i landet.
