I sin politikerroll är Johanna Rantsi skolnämndens ordförande i Mölndal och styrelsemedlem i Moderatkvinnorna. I sin yrkesroll är hon gymnasielärare i samhällskunskap och sociologi på Angeredsgymnasiet, en skola som ligger i ett av Göteborgs mest socialt utsatta områden. Där jobbar hon och hennes kollegor dagligen med att göra skolan till en trygg plats för alla elever. Dels genom relationsbyggande och förtroendeskapande, dels genom kameraövervakning och passerkort till dörrar för såväl personal som elever.
– Jag brukar kalla vår metod för kramar och ramar. Det räcker inte med sociala åtgärder, vi vill också markera att skolan inte är en allmän plats och att hot och våld fångas på kamera, säger Johanna Rantsi.
Anmälningarna om hot och våld i skolan har ökat. Nästan var femte lärare går till arbetet med känslor av obehag inför risken att utsättas för hot, våld eller andra trakasserier, visar Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökningar.
Angeredsgymnasiet har ungefär 1000 elever, varav 95 procent har utländsk härkomst. Bara i Johanna Rantsis klass talas 20 olika språk. All information går ut på svenska, arabiska och somaliska för att nå så många som möjligt. Språkbarriärerna är påtagliga.
– Många föräldrar ser oss lärare som auktoriteter som inte ska ifrågasättas, vilket kan göra dem svåra att nå. Relationen mellan eleven, skolan och hemmet är grundförutsättningen för att skolgången ska fungera.
Samtidigt finns det stor förståelse för olikheter och kulturella skillnader. För att öka medvetenheten har skolan har en särskild kurs i etnicitet och kulturmöten, där de pratar om ämnen som berör många av eleverna.
– Det kan vara riktigt tuffa ämnen, som hederskultur och könsstympning. Men nyckeln till självständighet och frihet för de här ungdomarna att få igång samtal och våga prata öppet, avslutar Johanna Rantsi.
“Unga behöver ett sammanhang”
En av eleverna på Angeredsgymnasiet är Ritta Haider, som trivs på skolan tack vare den tillåtande kulturen. Men hon vill att politiker satsar mer på förebyggande åtgärder för att få bukt med våld och stök.
– Vi måste jobba från grunden, annars kommer det bara nya problem. Aktivera barn och ungdomar och få dem att känna ett sammanhang, då bryr de sig inte lika mycket om vad andra tycker, säger Ritta Haider.
Vad är det viktigaste att ta itu med i skolan?
-Att bryta grupperingar mellan elever. Lära dem att acceptera olikheter, stå upp för varandra och fokusera på det de har gemensamt. Normer och könsroller. Vuxna måste också förtjäna elevernas tillit, maktmissbruk gör att tilliten brister.
Som ung kvinna i skolan och ute på stan, känner du dig trygg?
– I skolan, ja. Men inte ute på stan om kvällarna. Varje gång jag går ut får jag opassande och nedsättande kommentarer. Dessutom finns många fördomar om ungdomar från förorten, förväntningar på att vi ska vara bråkiga och brottsliga.
Vad gör dig mest upprörd?
-Att inte straffen för personer som begår grova brott är högre. Det är inte rimligt att någon som våldtagit en kvinna och förstört hennes kropp och liv bara får sitta i fängelse i några månader.
Foto: Dennis Lindbom
