Trygghet och frihet är ledord. Strömmer anser trygghet – såväl i hemmet som samhället – och frihet –till livet man önskar och från hederskulturella normer – vara de mest angelägna reformområdena under mandatperioden för att jämställdheten ska öka. Och arbetet på justitiedepartementet är i full gång.
I valet fick Moderaterna mandat från väljarna att få ordning på Sverige. En del resultat syns direkt, som rekordstora resurser till rättsväsendet och konkreta uppdrag till berörda myndigheter. Andra stora perspektivskiften måste utredas och kommer ta längre tid, säger Strömmer.
– Vi har, så tidigt som möjligt under mandatperioden, satt i gång många och viktiga processer för skärpta straff, effektivare verktyg till polis och åklagare, utökad kamerabevakning och mycket mer. Mitt besked är: det kommer ta tid att vända utvecklingen, men det går. Sverige har löst stora problem förut. Vi kan göra det igen.
Stora delar av Moderatkvinnornas reformarbete 2021 har nu blivit Moderaternas och regeringens politik. Ett exempel är en del av det paradigmskifte regeringen nu genomför inom rättspolitiken, där fokuset flyttar från gärningsman till brottsoffer. Bland annat har regeringen beslutat om ett tilläggsdirektiv till en sittande utredning om att kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden.
– Det innebär exempelvis att våldsamma män ska kunna förbjudas att vistas i samma kommun som sina före detta partners. För att möjliggöra bättre kontroll ska vi även se över reglerna om prövotid efter villkorlig frigivning och införa obligatorisk häktning för grovt kvinnofridsbrott, menar Strömmer.
Statsministern har deklarerat att regeringen avser bekämpa kvinnofridsbrott med samma styrka som gängbrottsligheten. Varje år mördas i genomsnitt 15 kvinnor av en man som de har eller har haft en nära relation till; hittills i år är de misstänkta fallen inte färre än 13. Oftast har hotbilden varit känd långt i förväg, men ändå har brottet inte förhindrats.
– Det här är ett av vårt samhälles stora pågående misslyckanden. Tyvärr har insatserna för att bekämpa våldet mot kvinnor varit otillräckliga i flera decennier. Nu växlar vi upp arbetet ordentligt. Det handlar om ökade resurser, skärpta straff, bättre skydd till brottsoffer och krafttag mot hedersförtrycket.
Regeringen har påbörjat ett arbete med ett nytt åtgärdsprogram för 2024-2026 för att samordnat, långsiktigt och effektivt bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
– Programmet ska även tar även sikte på prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Utöver detta finns många andra – för kvinnor särskilt viktiga – frågor på justitieministerns bord, exempelvis grundlagsfästningen av aborträtten och ”Lex Luna”. Den senare springer ur ett rättsfall där informationsdelning mellan myndigheter kanske hade kunnat förhindra grova brott mot ett barn.
– Jag har träffat så många poliser, lärare och socialsekreterare som starkt efterfrågar klart rättsligt stöd för att ”sätta sig vid samma bord, lägga upp all information på bordet och diskutera öppet”. Det är vad vi nu försöker leverera.
Konkret betyder det att regeringen gett nya och tydliga direktiv till en utredning om att i höst lämna förslag om en ny huvudregel som säger att skola och socialtjänst ska dela information med polisen för att förebygga brott.
Eftersom ändringar i grundlagen kräver större beredning och fler beslut än andra lagändringar, ligger frågan om aborträtten lite längre fram i tiden. Strömmer framhåller dock att arbete sker på området.
– Enligt Tidöavtalet ska kvinnans rätt till abort ges skydd i regeringsformen. Just nu är vi i full gång med att förbereda detta på departementet. En ny grundlagskommitté ska tillsättas, som bland annat får i uppgift att ge förslag på hur ett sådant grundlagsskydd kan se ut. Vi kommer återkomma om detta i närtid.
Till Moderatkvinnornas stämma har styrelsen lagt fram en proposition som innefattar ett avsnitt om ekonomiskt våld. Propositionen anför, bland annat, att lagen om grov kvinnofridskränkning bör ses över i syfte att även innefatta ekonomiskt våld, att betänketiden för skilsmässa bör förkortas vid våld i nära relation och att en bortre tidsgräns för bodelning införs. Förslag som justitieministern lyssnar på med stor uppmärksamhet.
– Det här är intressanta förslag som jag gärna hör mer om. Det är angeläget att komma till rätta med de problem som lyfts fram och jag har diskuterat dem i olika debatter i riksdagen. För några veckor sedan arrangerade jag och jämställdhetsminister Paulina Brandberg ett möte om just bodelningar som drar ut på tiden och används som påtryckning mot den ekonomiskt svagare parten.
Förändring tar tid, särskilt om den ska innehålla paradigmskiften och vara bestående. En sak är dock säker: frågorna om jämställdhet och kvinnors frihet är högst närvarande på justitiedepartementet.
Gunnar Strömmer (M)
Utbildning: jur.kand., Uppsala universitet
Partitillhörighet: Moderaterna
Ansvarsområden i regeringen: allmän ordning och säkerhet, brottsförebyggande frågor, brottsofferfrågor, internationellt rättsligt samarbete, grundlagar, civilrätt, processrätt, straffrätt och rättsväsende
Tidigare: förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet 1998-2000, grundare och chef för ideella organisationen Centrum för rättvisa 2002-2011, advokat på byrån Gernandt & Danielsson, partisekreterare Moderaterna 2017-2022
Ny artikelserie
Modig träffar ministrarna som genomför jämställdhetspolitiken. Först ut var jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Läs intervjun med henne i nr 4 2022.
