Barnomsorg har historiskt varit avgörande för att kvinnor ska kunna arbeta utanför hemmet. Utan barnomsorgen hade kvinnor inte haft samma ekonomiska frihet och jämställdhet som vi har idag. Barnomsorgen är ovärderlig för jämställdheten.
Samtidigt ser vi idag fortsatta utmaningar för kvinnors jämställdhet, trots vår svenska barnomsorg. Kvinnor har en betydligt lägre livsinkomst och startar företag i lägre utsträckning än män. Det ligger inte långt bort att dra slutsatsen att det startar med att kvinnor tar ut den största delen av föräldraledigheten. Arbete har varit och kommer vara den viktigaste frihets- och jämställdhetsfaktorn för kvinnor. Steg mot ökad jämställdhet tas bäst genom arbete och då behöver blicken vändas mot barnomsorgen.
I Sverige finns idag möjlighet till barnomsorg från ett års ålder. Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder. Barnomsorg för barn under ett år finns i en majoritet av alla europeiska länder. I Danmark finns sedan 20 år tillbaka motsvarande rätt redan från 6 månaders ålder. Flexibiliteten för en kvinna som blir mamma och som genom arbete vill öka sin frihet är med en sådan rätt större. Modig har pratat med Sabine Trustrup Hartmann om att vara mamma till två pojkar i Danmark och hennes erfarenhet av barnomsorgen där.
Du har två barn och ett krävande jobb på en bank i Danmark. Hur har du och din man valt att göra med barnomsorg för era barn?
Efter mitt första barn ville jag inte vara hemma länge då min arbetssituation var sådan att jag behövde komma tillbaka till jobbet. Dessutom betydde det mycket för familjens och min egen ekonomi att jag inte behövde gå ner i lön. Min son började därför på småbarnsavdelningen på förskolan när han var 9 månader. Det var enormt skönt att ha den flexibiliteten med barnomsorg så som mitt liv såg ut då. När mitt andra barn började på småbarnsavdelningen var det något senare, 11 månader gammal. Då var vår ekonomi bättre och situationen på arbetet mer stabil.
I Sverige finns en debatt om att barnomsorg för mindre barn inte är för barnets bästa? Finns motsvarande resonemang i Danmark?
En sådan debatt finns inte i någon större utsträckning i Danmark. Flexibiliteten uppskattas och därigenom möjlighet att bättre styra sin egen ekonomi. Det finns en trygghet i barnomsorg även för små barn. Det är vanligast att barnen börjar på småbarnsavdelning vid 7-11 månaders ålder, men det finns de som börjar vid 6 månader och långt senare också. Småbarnsavdelningen är för barn upp till 2 år och 10 månader, så det är en lugn miljö.
Min bild är att danska kvinnor har en annan syn på barnomsorg än svenskor. Som dansk-svensk så ser jag skillnaden. I Danmark finns det en större tyngd i synen på familjeekonomin – en känsla för att som kvinna kunna göra karriär och ta ansvar för sin egen och familjens ekonomi. Danska kvinnor är inte heller så ängsliga för att lämna ett mindre barn till barnomsorg. Kommuner konkurrerar också ofta med kvaliteten på barnomsorgen för att få familjer att flytta till just deras kommun.
Hur tror du danska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har påverkats av den möjligheten?
Jag är övertygad om att den har stärkt danska kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det finns en tydlig debatt i Danmark om att öka antalet kvinnor på arbetsmarknaden, men också att vi får fler och fler kvinnliga chefer. Jag tror att det beror på möjligheten att lämna på barnomsorg tidigare om man vill kombinera att vara mamma och fortsätta ha en bra plats och goda möjligheter på arbetsmarknaden. Alla har ju inte mor- och farföräldrar som kan ställa upp, avslutar Sabine.
