Metoderna blir mer sofistikerade, högteknologiska system mer sårbara, och med informationstekniken behöver man inte längre anstränga sig för att sprida falska budskap i fiendens linjer. Hybridkrigsföringens taktik används flitigt av både inre och yttre fienden. Kan vi bemöta den?
Det går fort. Hade någon för fem år sedan sagt att Donald Trumps anhängare skulle storma Kapitolium och kräva vicepresidentens blod hade få trott dem. Hade någon sagt det samma för fem veckor sedan hade de varit nästan lika få.
Men så fort går det att destabilisera ett land, en demokrati. Lägg till en pandemi, en recession, social oro, kanske ett elavbrott och raserade kommunikationer så kan en främmande makt eller gruppering fått som de vill utan att själva behöva avlossa en enda kula.
Den moderna värden har inga skarpa gränder mellan krig och fred, för att citera General Valerij Gerasimov, chef för den ryska generalstaben.
Den asymmetriska krigsföringens faser sträcker sig från energi-, finans-, handels- och migrationspolitiska påtryckningar via cyber- och påverkansoperationer till de ”små gröna män”, uniformerad personal utan identifikationstecken och flaggor, som dök upp i Krim inför den ryska invasionen.
När mobben bankar på parlamentets port är det för sent. Samhället behöver – precis som försvaret – ha en grundberedskap. Hela samhället, hela tiden. Vi kan inte längre tala om enskilda hotbilder, utan måste inse att hotet mot vårt samhälle är en glidande skala av samverkande faktorer och varierande intensitet. Det räcker inte att förbereda sig på nästa storm, eller terrorattack, eller cyberattack – vi måste vara förberedda på hela spektret.
Hybridkriget nyttjar demokratiska staters tydliga ansvarsfördelningar. Genom att använda krigets verktyg och metoder i formell fredstid bakbinder man målet för sina operationer som inte kan svara med samma mynt.
Det går att bemöta. Men det kräver en insikt och en myndighetssamverkan som hittills varit Sverige främmande. Och det behöver reella monetära satsningar på militär, men också civil beredskap.
Ytterst handlar det om att samhället ska fortsätta fungera, att vår demokrati ska fortsätta försvaras, i kris, krig och pandemi. Oavsett inre och yttre påverkan.
