Det försämrade säkerhetsläget har gjort att Sveriges försvarsmakt hamnat i blickfånget hos den breda allmänheten. Moderaterna har föreslagit ytterligare 3 miljarder till försvaret i år, och riksdagen har beslutat att skicka vapen till Ukraina. I Svenska Dagbladet (2022-03-01) varnar överbefälhavare Micael Bydén för att hotet mot Sverige har ökat och han uppmanar svenskarna att förbereda sig på att världen nu förändrats.
– Det här är krasst, tufft och rått, men det är precis där vi är, säger Micael Bydén.
Sverige har på senare år rustat Försvarsmakten, och kraftigt ökat försvarsanslagen. Skoog Haslum lyfter vikten av marinen.
– Då menar jag inte bara när det blir krig utan behovet av att ha en marin, 365 dagar om året. Vi gör det för att vi inte ska hamna i krig. Det är en väldigt effektiv livförsäkring för landet.
Som chef för en av Sveriges tre försvarsgrenar ansvarar Skoog Haslum för åtta förband och nästan 4000 anställda. Trots detta tycker hon inte att det är svårt att bygga ett lag eller skapa tillit inom organisationen.
– Det är jätteenkelt. Jag ansvarar för två amfibieregementen, en ubåtsflottilj, en marinbas, en sjöstridsskola, två sjöstridsflottiljer och en marinstab. Varje förband har en förbandschef som är min direkt underställda personal. Det är dem jag leder genom, den marina ledningsgruppen är mitt lag. De leder i sin tur sina verksamheter. Ubåtsflottiljchefen är helt på det klara med vad han har för uppgifter och hur han ska utforma sina lag.
Att släppa kontrollen och delegera på detta sätt kräver inte bara mycket av den som är ytterst ansvarig, utan även av de som får ett stort ansvar. Skoog Haslum framhåller två saker som särskilt viktiga för en chef:
– Man måste ha kunskap om det man ska leda, annars är det svårt att få personalens tillit. Om man märker att en chef inte har kunskap, då faller tilliten direkt. Man måste också vara modig, dels för att kunna fatta beslut, dels för att kunna ta konsekvenserna av sina beslut. Det är väldigt lätt att låta en högre chef fatta ett beslut för att slippa ta ansvar för detsamma. Som chef måste man våga fatta de beslut som krävs på sin egen nivå.
I förra försvarsbeslutet var det ”arméns tur” och marinen har omfattande omsättningsbehov inför nästa försvarsbeslut. Nu drar snart försvarsberedningsprocessen igång igen. Är det marinens tur nästa gång?
– Jag är rätt övertygad om att man har underskattat personalbehovet i det här försvarsbeslutet. Jag säger inte att det har varit för mycket fokus på materiel, det har varit icke-fattade beslut som gör att vi ligger efter, men man har nog valt att inte titta på personalkostnaderna på samma sätt. Det här är inte ett marint problem, jag ser det hos de andra två försvarsgrenarna också. Det är alldeles för lite personal som är kontinuerligt anställda. Marinens personal består till största del av kontinuerligt anställda, för att vi verkar här och i kris och när det väl är höjd beredskap, då är det en annan fråga. Men vi räcker inte till i dag till de uppgifter som vi har, så är det.
Skoog Haslum menar att dagens marina organisation inte är tillräckligt robust och redundant för att lösa de uppgifter som marinen har att göra. Dagens samhälle och säkerhetspolitiska läge kräver nya kompetenser i Försvarsmakten.
– Vi har inte speciellt svårt att rekrytera, utan det är faktiskt rätt lätt att rekrytera för marinen. Det är vissa kompetenser vi saknar, som till exempel tekniker, men hela samhället har brist på den typen av teknisk kompetens.
De problem som finns i dag beror på dåliga och icke-fattade beslut. Ett medskick är att politiken behöver vara lite mer förtänksamma i framtiden och lyssna på expertmyndigheten.
– Redan för tio år sedan satt vi och skrev att vi behövde fler fartyg och det tar ungefär tio år att bygga ett stridsflygsfartyg. Nu fattade de inte det beslutet för tio år sedan och nu sitter vi där vi sitter med gammal materiel som kostar pengar att vidmakthålla. Det är som gamla bilar – de blir bara dyrare och dyrare. Väljer man att inte omsätta sin bil så får man också vara beredd på höga reparationskostnader och det är där vi är i dag.
Bristande förtroende mellan politiken och Försvarsmakten kan vara en förklaring till eftersatta försvarsbeslut.
– Jag är väldigt ödmjuk och har stor respekt för var vi kommer ifrån, då menar jag inte i närtid utan kanske på 90-talet när Försvarsmakten kanske inte var världens bästa på att hantera sin ekonomi. Då kan jag också förstå att det finns en tendens till detaljstyrning.
Skoog Haslum menar att Försvarsmakten idag har en annan syn på ekonomi.
– Vi kommer tyvärr från en sådan, jag skulle säga, oärlig tradition. Den försöker jag ta bort nu. Om vi har tio pengar, då kan man inte beställa saker för tio pengar utan för åtta pengar så att man har två i reserv. Säger man att det tar x antal år, då får man planera och räkna med att ha en liten buffert. Detta är min syn och så här försöker jag föra budskapet i min organisation och gentemot försvars- och materielverk. Så har man inte riktigt gjort innan och jag tycker det kan vara lite ansvarslöst att räkna på tio pengar när det kanske tillkommer två pengar senare.
Riksrevisionen har tidigare lyft problemet med politikens detaljstyrning av Försvarsmakten, vilket kan göra det svårt att genomföra och planera verksamheten. Skoog Haslum menar att detaljstyrning inte alltid gagnar förmågan och utvecklingen av marinens förmåga.
– Konsekvensen blir att det är väldigt snabba kast. Från den ena till den andra dagen så kan man planera för ett system samtidigt som man kan dra ned på ett system. Man kan dra ned på delsystem som förstör förmågan för hela systemet. I stället borde man låta myndigheten kanske själv lösa “huret”. Konsekvenserna kan bli väldigt stora.
Att se till helheten när det kommer till Försvarsmakten anser hon är viktigt.
– Det är så lätt för mig, som marinchef, att bara vurma för mitt lilla hägn. Men allting måste ses i den gemensamma kontexten. Det gagnar ingen att vi har väldens starkaste marin om vi inte har ett flygvapen eller någon armé.
Skoog Haslum framhåller vikten av den svenska försvarsindustrin.
– Det är väldigt viktigt att vi har en inhemsk försvarsindustri. Vi är ett litet land som har en fantastisk försvarsindustri – med tanke på hur små vi är – och det ska vi vara stolta över! Det är en försörjningstrygghet hos oss och vi måste vara rädda om vår försvarsindustri.
Vilka är de stora utmaningarna för marinen under kommande år?
– Vi ska växa, vi ska ha fler fartyg, vi ska ha fler besättningar, samtidigt som när vi bygger den här större strukturen och förhoppningsvis får större organisationsram, så ska vi fortfarande leverera här och nu. Vi är ju ute och jobbar dygnet runt, vi bedriver ju ständig sjöbevakning, så vår verksamhet här och nu ska fungera samtidigt som vi ska växa och ha mer personal på skolorna som kan utbilda fler.
Skoog Haslum är väldigt positivt inställd till återinförandet av värnplikten och menar att verksamheten blivit mer tillgänglig för fler personer. Omkring var tredje elev som börjar på Sjöstridsskolan i dag kvinna, är du nöjd med den siffran?
– Till och med lite fler, vi hade 39 procent värnpliktiga nu i höstas som var kvinnor. Jag har inget problem med att det är 20 procent eller 80 procent kvinnor, utan vi ska ha in de bästa. För att vi ska få in de bästa måste vi titta på 100 procent av befolkningen, det är vad vi gör nu med den könsneutrala värnplikten. Det kan göra att det varierar mellan olika årskullar, det var de som var bäst just det året.
Till de som ska göra värnplikten är rådet att försöka vara intresserad och engagerad under tiden, sen kan man utvärdera om det blev bra eller inte.
– Jag tror det är väldigt sällan som någon ”muckar” men sen ångrar att man genomförde värnplikten. Möjligtvis är det något man säger precis efter, men fem år senare är det väldigt sällan man hör någon som ångrar det. Oftare hör man motsatsen, att de lärde sig väldigt mycket.
Vad har du för råd till unga kvinnor som vill göra karriär inom Försvarsmakten?
– Kör på bara! Det är jätteroligt. Ett fantastiskt resultat av återinförandet av värnplikten är att det nu helt plötsligt sitter högstadietjejer och snackar om detta, det gjorde de inte förut eftersom det inte rörde dem. Nu vet de att det rör dem. Ibland med en skräckblandad förtjusning, men också med väldigt stort intresse.
Kort fakta
Namn: Ewa Skoog Haslum
Ålder: 53 år
Aktuell: Sveriges första kvinna på posten som marinchef
Bakgrund: 34 år i Försvarsmakten. Hemvärnet, marinlotta 1984, studenten 1987. Frivillig grundutbildning på korvetten Stockholm, officersutbildningen, strategiledningen på högkvarteret, fartygschef, chef för Fjärde sjöstridsflottiljen, Vicerektor på Försvarshögskolan.
Foto: Tom Samuelsson
