Även de mest lyckade reformerna möttes mest av kritik när de genomfördes

2021-06-14

Det finns många skäl att hålla på med politik. Utan att för den skull döma ut roliga MUF-fester, kaffekokning eller ren karriärism så har det tyngst vägande skälet för mig varit att ändra saker på riktigt. Det finns få saker som fyllt mig med en sådan glädje som att se en reform gå igenom som jag varit med om att utforma.  

 

Denna oförställda glädje har bidragit till att jag funderat mycket över varför vissa reformer går att genomföra och varför andra förblir skrivbordsskisser. I min bok ”Politik på riktigt – Handbok för sociala ingenjörer” försöker jag gå till botten med hur man ska utforma och genomdriva politiska reformer.  

 

Det man behöver börja med i ett reformarbete är problemet. Något måste vara dåligt för att det ska vara värt att ändra. Men bristerna behöver för den skull inte definieras som ett politiskt problem. Historiskt har många problem inte alls setts som politiska. Mäns våld mot kvinnor är ett bra exempel på det. Det tog lång tid att etablera misshandel inom familjen som ett politiskt problem, det sågs länge mer som en personlig tragedi.  

 

När man väl har bestämt sig för vilket problem man ska ge sig på behöver man skissa på vilken åtgärd som krävs för att försöka råda bot på detta. I min bok sammanfattar jag det som att förslagen måste vara PIGGA. 

 

Populärt – när man lanserar ett förslag måste det upplevas som hyggligt populärt. Kan man inte på ett vettigt sätt förklara varför förslaget är bra, är det inte något som passar i politiken.  

 

Intresseväckande – Förslaget behöver vidare väcka intresse och ett visst motstånd för att bli uppmärksammat. Tycker alla att det låter jämnbra, kommer förslaget inte debatteras och därmed inte få något genomslag i debatten. 

 

Generellt – Tillräckligt många måste känna sig personligen berörda av förslaget. Och om man inte är personligen berörd, är det en fördel om förslaget påverkar situationen positivt för barn, föräldrar eller andra nära anhöriga. 

 

Genomförbart – Det man föreslår måste också vara möjligt att genomföra under en mandatperiod. Det utesluter förslag som kräver förändringar av grundlagen eller EUs fördrag eller direktiv. Det tar längre tid. Att bygga vägar, järnvägar eller annan infrastruktur tar med säkerhet också längre tid än en mandatperiod. 

 

Allmännyttigt – Slutligen behöver förslaget också vara bra för hela Sverige, inte bara för dem som får en tjänst, en minskad skatt eller ett bidrag. De kloka säger inte att värnskatten ska avskaffas för att det är bra för höginkomsttagarna. Argumentet som framförs är istället att detta kommer leda till att fler utbildar sig eller arbetar mer – vilket är bra för Sverige. Finns inga rimliga skäl till att förslaget är bra för hela Sverige är det antagligen inte något bra förslag. 

 

När man vill utveckla politiska reformer finns inget rätt eller fel. Men det går att göra det svårt för sig – eller lättare. Sen får man dessutom inte glömma att även de smartast uttänkta vallöftena alltid möter motstånd och problem. Även de mest lyckade och långlivade politiska reformerna möttes mest av gnäll och kritik när de genomfördes. De var först när de var på plats som de började älskas.

Irene Wennemo
Generaldirektör Medlingsinstitutet. Tidigare statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet 2014-2019 och utredningschef på LO
Facebook
Twitter
LinkedIn