I Virusets tid hörs röster, både här hemma och runt om i Europa, om hur den påtvingade nedstängningen av världen borde bli evig. Men inte för att begränsa smittan, utan för att rädda miljön.
Visst, utsläppen av koldioxid har minskat när pandemin tvingat fabriker att slå igen och miljoner hamnat i arbetslöshet. Men arbetslöshet, fattigdom och svält är ingen lösning på de utmaningar klimathot och miljöproblem utgör.
Om vi stänger världen kommer vi aldrig att röra oss framåt. Och framåt måste vi röra oss för att möta klimat- och miljöhot. Global handel, transporter och resor för att låta människor mötas är nödvändigt för utveckling och tillväxt. Utan mänskliga drivkrafter och utan teknologiska framsteg kommer vi att bli kvar på stället.Om vi stannar upp kommer aldrig batteri-revolutionen. Vi kommer aldrig få se el-flygplan. De möjliga framstegen kommer inte att förverkligas.
I tiden efter Viruset – ja, den kommer – blir ett fortsatt livskraftigt EU-samarbete viktigt. De fyra grundpelarna är centrala för att återgå till det normala. EU-länderna har skapat en av världens största marknader med bättre förutsättningar för hållbar tillväxt. Detta måste vi slå vakt om. Åtgärderna i virusets tid är till för att begränsa smittan och rädda liv. Dessa skall inte utnyttjas som ett kamouflage för att främja en protektionistisk och socialistisk samhällsomvälvning.
Vår uppgift måste vara att förklara varför fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital på fria marknader inte bara är den normalitet vi måste tillbaka till utan är en förutsättning för en långsiktigt hållbar värld.
Vi måste vara förberedda för att föra världen framåt i en borgerlig och en liberal-konservativ idétradition. Precis som generationer före oss har gjort. Gemensamt måste vi fortsätta bygga på det huset som huserar alla våra vänner.
Grunden till det huset är idétraditionen som vi alla bekänner oss till. Väggarna är reformerna. Utan väggar är det inget hus, utan reformer finns det inget innehåll. Alla kan måla, tapetsera och inreda, men för att ha något att renovera måste vi ha väggarna. Reformerna måste tas fram med vision, sakkunskaper och idétradition. De bör tas fram stötas och blötas gemensamt. Förankringen och förklaringarna är minst lika viktiga som själva skrivandet och räknandet.
Reformer måste vara på riktigt, svara på samhällsproblem och vara långsiktigt hållbara. Klimat- och miljöproblemen förtjänar riktiga reformer – inte dåligt kamouflerad protektionism.
